Vårt första besöket på centret!
Idag har vi gjort vårt första besök på centret där vi ska utföra vår studie. Det var minst sagt inspirerande och vi tror att vi kommer att lära oss mycket från arbetsterapeuternas sätt att arbeta med personer med demens! Men innan vi berättar vidare om centret och de arbete som arbetsterapeuterna utför där vill vi först berätta om vår upplevelse av att åka buss i Chile.
I morse var nämligen första gången vi använde oss av buss som färdmedel här i Chile. Det var minst sagt en upplevelse då systemet skiljer sig från det vi är vana vid i Sverige. Vi hade tidigare igår kollat upp vilket busshållplats vi skulle åka ifrån för att komma till centret, så det var inga svårigheter att hitta till rätt hållplats i morse. I godan ro stod vi och väntade på bussen (några minuter före planerad avgång, som vilken annan svensk som helst..) och bussen anlände till hållplatsen in tid, dock körde den bara rakt förbi oss.. Gissa om vi blev förvånade!? Vi förstod några minuter senare, efter att ha observerat andra på busshållplatsen, att man i Chile måste vinka åt bussen för att signalera att man vill åka med. Så nästa gång bussen närmade sig hållplatsen vinkade vi och då gick det givetvis mycket bättre! Väl på bussen förstod vi snabbt att vi var tvungna att fråga busschauffören om han kunde tala om för oss när vi var framme vid centret eftersom det varken fanns någon digital-tavla som visade stoppen eller någon som ropade ut namnen på hållplatserna. Det var tur att vi hade skrivit ner namnet på hållplatsen där vi skulle stiga av bussen för annars hade vi nog inte kommit fram. Busschauffören kunde ingen engelska så vi fick be tre andra passagerare om hjälp för att förklara för busschauffören var vi skulle kliva av och att vi ville att han skulle tala om för oss när vi kom fram till hållplatsen. Efter en mycket skumpig busstur på ca 50 min anlände vi till centret. Väl framme mötte vår kontaktperson/mentor upp oss. Han var mycket trevlig och talade mycket bra engelska så det var inga problem att konversera. Han började med att visa runt oss på området och berätta om hur de arbetar på centret och vad deras verksamhet syftar till. Vi har sedan tidigare förstått att det arbetar för att personer med demens skall få vara delaktiga i samhället och att de jobbar mycket för att interagera/åter interagera dem som är i riskzonen för att hamna utanför. Denna uppfattning bekräftades ytterligare nu på plats!
Efter en kort introduktion om verksamheten fick vi vara med när deltagarna skulle äta lunch och detta gjordes i ett rum där det fanns ett stort och fint kök och två matbord. Lunch serveras varje dag kl 13.00 och det anordnas alltid av en nutrionist som ser till att deltagarna får i sig rätt mängd näring. Då det inte var så många deltagare idag fick även vi ta del av lunchen som serverades, vår första chilenska maträtt! Det var en slags soppa som bestod av ris, potatis, morötter och en stor köttbulle. Äntligen fick vi prova en äkta chilensk maträtt:)
Efter lunchen hade arbetsterapeuterna en lugnare aktivitet för deltagarna, då satte sig deltagarna på varsin stol och tittade på en projekter där arbetsterapeuterna spelade upp olika lugna musikvideos. Detta gjorde arbetsterapeuterna för att de har upptäckt att många av deltagarna blir mer disorienterade och trötta efter lunchen, så detta var ett sätt för deltagarna att varva ner och även för att invänta nästa grupp av deltagare som skulle ansluta till gruppen. När nästa grupp kom satte de sig med den tidigare gruppen. Deltagarna i den hoppslagna gruppen var hyfsat nya för varandra, så arbetsterapeuterna ville ägna denna eftermiddagen för att se hur gruppen fungerade som en grupp och hur deltagarna interagera med varandra. För att testa detta berättade arbetsterapeuterna för deltagarna att rummet behövde städas och tog därmed fram olika städredskap till deltagarna. Varje deltagare fick själv bestämma vad de ville göra och vips så var alla igång med någon syssla. Någon började med att tvätta fönstren, några började att sopa golvet och vissa började att damma. Det var väldigt inspirerande och se hur arbetsterapeuterna fick deltagarna att engagera sig i någon städsyssla. Arbetsterapeuterna visste att en av deltagarna var väldigt duktig på att putsa skor, så därför frågade de högt gruppen om någon kan putsa skor och då säger en av deltagarna att hen kunde och genast börja hen att putsa vissa av deltagarnas skor.
Vi fick informerat av vår mentor att arbetsterapeuterna och övriga teamet jobbar mycket för att stärka deltagarnas identitet och uppmuntra till deltagande och detta fick vi även erfara, arbetsterapeuterna försökte under varje aktivitet att knyta an till deltagarnas förflutna. Ett tydligt exempel var när arbetsterapeuterna tillsammans med deltagarna tittade på ett klipp från en musikfestival som utspelade sig på 80-talet, som många av deltagarna då tittat på. De diskuterade det som utspelade sig i videon och de sjöng med. Det var jätte roligt att se hur arbetsterapeuterna lockade fram deltagarnas engagemang. Som sagt vi känner att vi kommer lära oss mycket av vår vistelse på detta centret, då detta har varit en mycket inspirerande dag!
Efter denna händelserika dag kommer vi att sova riktigt gott! Fortsättning följer och vi är förväntansfulla för vad vi kommer att uppleva kommande dagar på centret.
Ha det fint alla där hemma:) Ciao!
Josefine och Karin
